Lite för mycket...

Det har varit full rulle sen i fredags. Intensiva dagar utan särskilt mycket vila. Sömnbrist så det bara skriker om det. Träningen tar ju sitt också, men tre pass borde inte köra slut på en?
Som grädde på moset sitter jag nu med en svullen hals och värk i örat. Är det tacken för allt slit?
Nä, det är det inte. Det är när Moa påminner mig "mamma, du skulle ju vila ju" och stryker mig över kinden och tar min hand. Min kloka lilla Moa som är så stor nu. Sista kvällen i morgon. Måtte morgondagen aldrig ta slut...

Two missing pieces