Igår fick tokstollarna gå hem utan overaller med diverse hopplockade ytterplagg för att hålla värmen. Det gav mersmak att rota fram minde michelin-aktiga plagg som overaller, och jag hittade lite varmare vårplagg till kidsen. Den lyckan att se min lilla 4-åring göra "hoppsa steg" och "stora" tjejen springa för glatta livet lyste upp min frusna vintersjäl. Lagade minstingens galonbyxor med superlim (jaja, jag vet att jag inte är så huslig dvs: hatar nål och tråd!) och fick en sådan härlig kram, hon var så glad för att jag lagat dem. Om än högst temporärt ;) Att se dem så levnadsglada för att våren är här, för att de snart kan få ta ut sina sparkcyklar som stått hemma och dammat, vad finns det att vara olycklig över då? Livet är för kort för att inte se det goda omkring mig.
Barnens ytterplagg är alla arvegods. Hade jag inte fått dem hade jag inte varit så förberedd på våren i år. tack för kläderna Helena! Kommer sakna dina tillskott i barnens garderob men jag lovar att jag ska ge dem vidare när barnen växer ur dem. Kanske kan glädja andra små parvlar. Alva ville f ö inte (!!) ha galonjacka på sig för då skulle man inte kunna se hennes rosa fina jacka...suck så medveten och bara 4 år. Moa är mer jordnära och ska minsann köra traktor när hon blir stor. Alva ska jobba med data och ha en våning i Gåshaga. Vart får de allt ifrån??
 |
| Humle & Dumle |
 |
Igår lossnade tanden. 05:20 rycktes dörren upp till mitt sovrum:
" Mamma! Mamma! Tandfen har varit här!!!" |
Förkylningen till trots och annan energibrist, idag är en underbar dag. Och lycka för mig är när jag frågar om barnen vill ha blodpudding till middag och de skriker "Jaaaaaaaaaaa!!!" i kör, just idag känner jag mig som världens bästa mamma :-)
Kram!
sötnosar:)
SvaraRadera